Den andra är varför? Det finns ett självklart behov hos människan att omslutas i en känsla av plats (sense of place). Så ännu mer i vår tid. Hela världen samtidigt i vårt medvetande, erbjuder inget lugn. En place-maker måste därför skapa rum som bjuder på en så stark sinnesnärvaro att världen för ett ögonblick stannar utanför.

Den tredje utgångspunkten är att vi jobbar med tid. Cirkulär tid, inte linjär. I årets växlingar finns ofantliga möjligheter att medvetet använda sig av, som ger upplevelser året runt. Växtmaterialet, mönster, färger, former, minnet, ytan, ljuset, siktlinjer, allt i förändring!!!!

Den fjärde och sista är formspråket. Jag kombinerar olika discipliner – arkitektur/ natur, konst/landskap, modern zen/renässansens italienska trädgårdsfilosofi. Med ett djärvt intellekt kan tomrum, volym, yta, upprepning, avbrott, innehåll då bli – beboeligt, vackert, omfamnande och utmanande.